Det som inte dödar det härdar...

Kroppen pulserar och värker. Det skär i fötterna. Armbågar och handleder värker. Ryggen. Spänningshuvudvärk från nacken.Trötthet. Försöker läsa en bok men kommer på mig själv med att läsa samma mening om och om igen. 

Försöker kämpa med (eller mot) olika myndigheter för att försöka få komma igång med någonting igen.

"Lugna ner dig lite," säger kuratorn. "Du orkar ju knappt kämpa med alla instanser, hur ska du då orka göra någonting om dagarna?"

Hon har en poäng. 

Nå, ville bara säga att jag är kvar, men sämre. Hjärnan stänger ner när jag mår så här. Orkar inte riktigt tänka klart. Sover mycket, gärna 11-12 timmar per natt, men är ändå trött när jag vaknar. 

I fredags halvsov jag nästan hela dagen. Tramadol (morfinliknande preparat) gör dock att jag tappar gravitationen... känns lite som att världen snurrar, att jag flyger, faller, blir lättare. Yr. Jag kan få lite konstiga drömmar av den. På gott och ont. :-) 

Förhoppningsvis blir det bättre framöver när jag får öka medicineringen. Även om det dröjer till nästa lördag innan jag får öka dosen igen....